MAOLs historia
Föreningsverksamheten fick sin start år 1917, då Viborgs unga matematiklärare samlades för att genom förslag och diskussioner försöka hitta inspiration till skolarbetet som de upplevde uttröttande och enformigt. Det blev en tradition att varje år träffas och fundera på hur man kunde utveckla samarbetet och gemensamt bedöma studentuppgifter i matematiken. Ur detta föddes lokalföreningarna. För närvarande har MAOL 28 lokalföreningar runt omkring i Finland.
Riksförbundet för lärare i matematiska ämnen MAOL rf grundades 3.6.1935. Grundandet inträffade vid en tidpunkt då man inom olika medborgargrupperingar upplevde det viktigt att gå ihop och bilda föreningar. I stadgarna fastslogs att förbundets uppgift var att främja medlemmarnas pedagogiska och vetenskapliga intressen samt att bevaka deras samhälleliga och ekonomiska förmåner. Det praktiska arbetet innebar i början att utveckla fortbildningsverksamheten samt att bilda ett eget bibliotek och publikationsverksamhet, eftersom många lärare hade svårt att hålla sig ajour samtidigt som de var upptagna som den enda representanten för sin ämnesgrupp i den egna skolan.
Tidskriften om de matematiska ämnena MAA (Matemaattisten Aineiden Aikakausikirja) utkom första gången 1936. Det var förbundets första egna publikation. Till chefredaktör valdes förbundets ordförande Bruno Malmio. Utgivningen skedde fyra gånger om året. Under krigsåren var det inte lätt, men man fick alltid en upplaga till stånd. Senare började MAOL som andra publikation producera Relaatio-tidningen. Den grundades för att effektivisera informationsgången och gick till en början under namnet ”MAOL tiedottaa”. Relaatio och MAA gick senare ihop som en publikation: Dimensio-tidningen.
MAA-publikationen var inte den enda utmaningen för förbundet under krigsåren. Kriget påverkade skolornas verksamhet och undervisningens nivå märkbart. Förbundet drev ändå viktiga frågor som ökning av matematikens, fysikens och kemins timantal i grundskolan och gymnasiet. Det var också svårt att ordna fortbildningsdagar på landsbygden och under senare hälften av 1940-talet ordnades de en gång per år i Helsingfors. År 1950 ordnades fortbildningsdagarna i Jyväskylä, varefter de återigen började ordnas på annat håll än i huvudstaden. Fortbildningsdagarna har från första början varit en viktig del av förbundets verksamhet.
1959 grundades nämnden för tävlingar. De första nationella matematiktävlingarna ägde rum 26.4.1960. Då deltog 4764 elever från 262 skolor. Tävlingen ordnades i samarbete med bl.a. Finlands Sparbanksförbund, vilket öppnade för kontakter till företagslivet. 1967 började tävlingar ordnas också i fysik och kemi.
1960-talet innebar en kamp för fysikens och kemins position i undervisningen. Till exempel var timantalet lägre i Finland jämfört med övriga Norden. 1961 påtalade MAOL den tidens snabba utveckling i tekniska branscher, vilken satte krav på grundläggande kunskap i de matematisk-naturvetenskapliga ämnena. I olika arbetsgrupper utarbetade man förslag till mellanskolans och gymnasiets lärokurs och metodprogram. Förslagen påverkade slutligen den läroplan som skolstyrelsen införde 1966.
På 60-talet inleddes försök med undervisning i ADB (automatisk databehandling) i olika skolor i Finland. Förbundets ordförande Jarkko Leino betonade år 1974 skolans skyldighet att ge grundläggande kunskap om datorer. Han skrev i ledartexten för MAA den 20.8.1974 att datorn kommit som ett kraftfullt verktyg in i samhället och att största delen av eleverna kommer att ha att göra med datorer i sina liv. Leino hade rätt. Snart grundades en arbetsgrupp som tillsattes av Skolstyrelsen. Arbetsgruppen hade som mål att undervisningen i informationsteknik skulle vara en flexibel helhet i grundskolorna och gymnasierna och att den skulle ge en stadig grund för högskolestudier. I grundskolan blev målet för undervisningen att förbereda eleven för ett liv i ett samhälle där ADB hade en allt större roll. I gymnasiet skulle eleven vänja sig vid självständigt arbete och användning av exakta modeller. År 1985 blev informationsteknik slutligen ett valbart ämne i högstadiet. I många gymnasier ordnades valbara kurser.
I början av 1970-talet växte förbundets medlemsantal kraftigt. Det totala antalet medlemmar var närmare 2 000. I början av decenniet fick MAOL ett kontor och den första anställningen var ett faktum. Kontoret behövdes för att underlätta föreningarnas arbete, vilket hade blivit mer tidskrävande då antalet medlemmar ökat. I föreningarna diskuterades arbetsformer för att utveckla undervisningen och livet i skolorna. Fysik och kemi gav en extra krydda till föreningarnas program.
Undervisningsministern gav i början av 80-talet skolstyrelsen i uppdrag att förbereda ett utvecklingsprogram för det kommande decenniet. År 1982 blev programmet klart och samtidigt infördes en ny timfördelning. De matematiska ämnenas ställning blev svagare: matematikens veckotimantal sjönk från 10 till 9, fysikens och kemins från 7 till 6. Timmarna togs från det nionde skolåret och förändringen blev därför påtaglig. Denna förändring berodde på att man samtidigt ville stärka det svenska språkets och elevhandledningens ställning. I de matematisk-naturvetenskapliga ämnena ledde förändringen till att en del av innehållet i undervisningen fick strykas.
1988 samarbetade representanter från MAOL med Biologi- och geografilärarnas förbund och framförde undervisningsproblem i de matematisk-naturvetenskapliga ämnena till riksdagsledamöter. Efter många skeden med många arbetsgrupper beviljades skolstyrelsen 1990 ett förslag om granskning av grunderna för läroplanen. Utbildningsstyrelsen erhöll ett förslag om timfördelning våren 1991.
År 1986 gavs tidningen Dimensio ut för första gången. Förutom det här blev under 80-talet MAOL-Palvelu ett eget företag, ur vilket slutligen förlaget MFKA-Kustannus Oy blev till. 80-talet kantades också av stora regelförändringar i förbundet. Förändringarna påverkade förbundets organisationsstruktur märkbart. Istället för personmedlemmar blev nu de lokalt registrerade matematiklärarföreningarna förbundets medlemmar – lokalföreningarna.
MAOL har genom de ovannämnda exemplen, och på många andra sätt, varit med och påverkat så att den matematisk-naturvetenskapliga kulturen etablerats i vårt samhälle.